• Det var en gång så att...
• Så var det varje dag....
• En dag inträffade...
• Det ledde till att...
• Numera så gör vi..
Hej Storytellervän.
Detta är det femtiofemte nyhetsbrevet från storytellers.se där jag berättar om vad som hänt sen sist i storytellervärlden och hur mina tankar och associationer löpt apropå mitt liv mitt i Corporate Storytellingen. Du får det eftersom du tecknat dig, för att vi gjort affärer eller för att du varit på något av mina seminarier.
++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
För oss som intresserar oss för Corporate Storytelling kan jag berätta att min bok Storytelling befolkar varumärket, som kom i våras, nu är nominerad och dessutom i final i tävlingen Årets Marknadsföringsbok 2010.
Det är Sveriges Marknadsförbund som årligen går igenom alla marknadsföringsböcker och väljer ut den viktigaste i utbudet för året. För mig – och dig som läsare av nyhetsbrevet – är det kanske inte så förvånande.
För mig som envetet, de senaste 10 åren, talat om kultur- och berättarkapitalet i och om organisationer känns det mycket skönt. Äntligen kan den emotionella kommunikationen kanske få lite mer plats i svenskt arbetsliv. Vi ligger efter, jämfört med framförallt anglosaxserna, när det gäller att identifiera och exploatera kulturkapitalet.
I början var det trögt att göra sin röst hörd. Nu har begreppen slagit igenom och jag kämpar på för att hålla en tydlig linje i det hela. Sanna berättelser som uttryck för ett kulturkapital. Det är det som är grunden i ett långsiktigt storytellingarbete när det handlar om företag och organisationer. Inte roliga reklamsagor, journalistiska reportage eller slogans hit och dit.
Jag kommer att hålla ett seminarium apropå boken på Bokmässan i Göteborg den 24 september klockan 10.30. Kanske ses vi då, då kan du köpa boken. Annars finns den förstås på andra håll i mässan och i hela den svenska bokhandeln. Enklast via Adlibris eller Bokus.
Boken har över 100 exempel och jag beskriver min modell för att söka, finna och skörda berättelser i och om organisationer och hur de kan användas för att befolka varumärkets in- och utsida. I marknadsföring, ledarskap, interninformation, rekrytering och i arbetet med att addera emotionella värden till varor och tjänster.
+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Spyker-chefen Victor Muller, som ligger bakom Saab-affären, berättade i TV4 att han växte upp i södra Amsterdam och såg Saab-handlaren från sitt pojkrumsfönster. Saab-handlaren hade glastak på sin bilanläggning. Där åkte Saabarna ut och in. Modell 93 och 96. Victor älskade dessa bilar. Den där pojkkänslan ligger, säger han, bakom hans satsning på Saab 2010. En liten passionsstory.
En annan liknande berättelse om magiska ögonblick eller händelser är den om Virgin Groups Richard Branson som höll på att gå omkull med sin studenttidning när hans mamma, tack och lov, kom med 100 pund som hon fått från ett halsband som hon hittat och lämnat till polisen och sedan sålt. Det räddade honom och han startade skivbolag och gav ut Sex Pistols och kom på kant med etablissemanget vilket långt senare glömdes när han adlades till Sir Richard. 2012 hoppas han kunna starta rymdfärder från Kirunabasen.
+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Visst är de roliga de där grundarberättelserna. Och i och för sig viktiga. Men man ska inte glömma att i Corporate Storytellingsammanhang är det är berättelserna om nuet och försöken att skissa på de tidiga verklighetsbilderna av framtiden som ger den verkliga kraften till storytellingverktyget.
Gärna ett DÅ och förstås ett NU. Men det är ett SEN, visionerna om vår gemensamma framtid, som drar organisationen framåt. Att bygga framtid med hjälp av berättelser är tankar som driver mig starkt just nu. Jag hoppas kunna skriva en bok om hur man bygger framtid med hjälp av verkliga berättelser hämtade i nuet men också från det förflutna. Det här är tätt förknippat med värdegrundsarbetet.
+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
För några veckor sedan hade jag all personal från Sjöstadsskolan i Hammarby Sjöstad i Stockholm på ett heldagsseminarium. Det är en ung kommunal skola, från förskola till nian, som tagit upp kampen med friskolealternativen. De bygger, med en sann nybyggarpatos, den framtidsskola som ännu inte finns och jag hjälper dem att hitta de berättelser som bidrar till att göra detta möjligt.
Vi vet alla att skolan förändras och vi vet att det är mycket som ser annorlunda ut om 10-15 år. Men hur kan vi använda sanna berättelser skördade i nuet för att gemensamt styra denna skola dit vi vill i samklang med elever, personal, föräldrar och kringboende. Ett svar är att vi behöver bilder av verkligheten att dela. De finns i berättelserna om dessa människor och denna plats på jorden, Hammarby Sjöstad.
++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Jag arbetar annars vidare med mina föreläsningar, workshops och skördefester. Med internationella företag och ända ned till små svenska fåmansbolag. Med kommuner och regioner och sjukhus. Berättelserna finns överallt.
Ett kul projekt som jag är involverad nu är Sjövägen i Stockholms inre vatten. För första gången är båtburen kollektivtrafik, med SL-kortet som biljett, i gång. Det är ett samarbete bland annat mellan fastighetsägare, hotell, SL och Nacka kommun som möjliggör en båtlinje mellan Nybroviken via Nacka till Lidingö och tillbaks. Allt fler tar nu Sjövägen.
Eftersom marknadsföringsbudgeten är begränsad har man, i samråd med mig, bestämt att helt satsa på snacket, Word of Mouth. Vi utgår från att de cirka 600 passagerarna, för närvarande i veckan, vill berätta och lyssna om vi ger dem berättelser. Emotionella bilder av denna verksamhet. Båten blir lägerelden.
Det kan vara anekdotiska berättelser om mannen som kliver på vid Nacka strand och fortsätter utåt innan han åker inåt. Detta för att han hinner ta in sjöluften och ställa om hjärnan från småbarnsförälder till yrkesmänniska. Eller berättelsen om hur man löst kollektivtrafiken på vatten i Köpenhamn eller Hamburg. Eller hur det var på 20-talet när båten som gick ut till Lidingö var fylld av byggnadsarbetare och båten in med tjänstemän och grönsaker och frukt och mjölk till skolbarnen på Södermalm. Och kanske visionen om framtiden med båtar som går kors och tvärs mellan alla Stockholms kajer…
+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Jag som skriver detta nyhetsbrev heter Matts Heijbel. Jag driver sen snart 10 år företagsbloggen www.storytellers.se som vill vara den självklara svenskspråkiga mötesplatsen för dem som intresserar sig för Corporate Storytelling. Den platsen har långt över 1.000 texter i ämnet och har nu haft nästan 190.000 besökare. Intresset är stort för dessa frågor.
Citera gärna men ange källan. Vill du inte vara med längre så vänd nyhetsbrevet med ett nej tack så tar jag bort dig. Du är för närvarande en av drygt 2.700 prenumeranter.
Vi hörs snart igen
Hälsar
Matts Heijbel
Stockholm / Grödinge
Den 1 sept 2010
Jag anser att vi i Sverige är dåliga på att kommunicera emotionellt i företag och organisationer. Däremot är bra på att hantera fakta, nyckeltal, diagram och tabeller med korrekta siffror. Där är vi i världsklass och lagstiftningen backar förstås upp det hela genom kraven på redovisning och årsberättelser. Vi klamrar oss ängsligt fast vid våra power point- presentationer.
Inget ont i att ha ordning på fakta, det ska man ha. Men som Corporate Storyteller är det min uppgift söka upp, skörda och addera det emotionella kapitalet till organisationen och varumärket. Ett starkt varumärke rymmer både fakta och känslor och känslorna bärs av berättelser. Storytelling är därför en framgångsfaktor som många ännu inte har sett.
Det är i dessa sammahang som uttrycket: Bästa storyn vinner blir särskilt relevant. Det gäller förstås alldeles särskilt när produkterna eller tjänsterna är snarlika eller kanske till och med identiska. Berättelserna bygger relationer med kunder och brukare och de kan i bästa fall bäras och spridas av dessa.
Men då måste man leverera. När man har klart för sig att berättarkapitalet faktiskt finns så får man hitta metoder för att skörda det och sätta det i arbete. De som använder produkterna och tjänsterna är förstås mycket mottagliga för emotionella berättelser som visar att de gjort kloka val. Då kan de addera berättelsen om företaget eller organisationen till den egna livsberättelsen.
Därför är det självklart att organisationer som vill ha framgång inte bara ska påstå och etikettera sig med värdeord. De ska skörda berättelser som visar att påståenden som, exempelvis, att man är professionell, öppen och lyhörd är sanna.
I och med den sociala webben kan man sprida - och hämta - berättelser som kan bygga den repertoar som skapar ett vinnande varumärke. En bra storyteller är förstås i lika hög grad storylistener och följer, lyssnar av och deltar i snacket där det finns, dvs i stor utsträckning också i den sociala webben.
.
]]>Vi befolkade varumärket med berättelser hämtade från den egna verkligheten. Vi gick också igenom läroplanen och översatte den till en vardag och uttryckt på ett passionerat vardagligt språk utifrån Sjöstadsskolans perspektiv.
Det är fantastiskt att uppleva hur, i det här fallet Sjöstadsfolket, upptäcker att de är kulturbärare och att de mellan varandra kan dela kulturen som finns lagrad i deras egna berättelser.
Den unga, ännu bara 3 år gamla, Sjöstadsskolan har fortfarande nybyggarkaraktär. Den kommer nu att arbeta för lägga en storymedvetenhet in i sitt arbete med att bygga "framtidens skola".
För det vet vi att om tio, tjugo år kommer alla skolor att vara annorlunda än i dag. Vad kan då den enskilda skolan själv göra inom sina ramar för att styra och hur kan storytelling användas i processen genom att göra en tänkbar framtid synlig?
Sådant diskuterar jag nu med skolledningen.
Skolor har ofta ett starkt emotionellt kapital som låter sig skördas och sättas i arbete. Jag tror också att det är av stort värde för skolpersonal av alla kategorier att se och känna och märka att de via de gemensamma berättelserna är en folkgrupp i sig.
]]>Han ärvde sin pappas dragspelsfabrik, ja det stod Hagströms på många av de bästa gamla dragspelen. Han reste till Amerika eftersom det gick rätt trögt med försäljningen. Han trodde amerikanarna skulle vara intresserade av dragspel.
Det var nu inte amerikanarna.
Det enda de var intresserade av var rock och rock spelas på elgitarr.
Då åkte Hagström hem till Älvdalen och började bygga elgitarrer, som vi alltså sneglade på i Hagströmsbutiken i Skövde.
Elvis använde dem, och Abba och Curt Cobain. Liksom David Bowie och Roxy Music.
Men han lärde också upp svenska folket att spela på gitarrerna. En bildningsinsats via butikerna som studieförbunden senare tog efter. Därav den svenska popmusikens gudfader, som Martin Aagård kallar honom.
En fantastisk skapelseberättelse om en nytänkande entreprenör. Det är typiskt för entreperöner. De tänker att blev det inte som det blev..såå..Vad blev det då?
Här är Martin Aagårds text om den nyligen insomnade.
Då tog de fram all den kunskap de hade om örter och läkande mixturer. Katarina fick dricka den starka svarta Riga Balsam och blev förstås, enligt traditionen, frisk.
Riga Balsam innehåller 24 olika örter, kryddor, blommor, oljor och bär. Alkoholhalten är 45 %. Upphovsmannen var Abraham Kunze, en apotekare i Riga som skapade drycken runt år 1750. Namnet "balsam" refererar till att drycken från början var tänkt som ett läkemedel.
Nu köper jag alltid Riga Balsam, svart som olja, när jag kommer ut på Östersjön och jag tänker då alltid på örtmannen och Katarina.