« maj 2011 | Main | maj 2012 »
juni 26, 2011
Fabelns och anekdotens enkelhet
Gör berättelsen så enkel som möjligt när du väl har skördat den från verkligheten. Hoppa över siffror och organisationsbeskrivningar. Avstå från företagsfilosofiska reflektioner. Berätta helt enkelt om händelser, magiska ögonblick. Om mänskliga möten som du tror och tycker visar något viktigt och som kan få medarbetare, ägare eller kunder att reagera och reflektera.
Även om berättelsen handlar om ett företag, en produkt eller en tjänst så kan du gott sträva efter att leverera den med fabelns eller anekdotens enkelhet. Men det hela ska vara hämtat från verkligheten. Inga påhittade ramsor eller reklamsagor.
Om händelsen är för långt borta från lyssnarens eller läsarens verklighet, kanske verkar orimlig och tillrättalagd, då fungerar den inte. Den kan då inte utföra sitt uppdrag att påverka och att visa önskvärda eller diskuterbara värderingar.
Enkelt och raffinerat som många av Bellmanhistorierna om tysken och fransken och Bellman, helt enkelt.
Posted by Matts at 6:16 EM | Comments (0)
juni 25, 2011
Dela kunskap och erfarenhet
Genom att berätta och lyssna till berättelser kan man dela erfarenheter och tips om hur man kan bete sig för att vara framgångsrik i sitt arbete och i relationen till kunderna eller klienterna. Berättelser kan bygga förtroenden, odla normer och värderingar och sprida kunskap.
Den ledare som vill utveckla sin organisation och dem som får den att fungera kan mycket väl planera för platser och tillfällen där man berättar om sådant som man blivit berörd av. Det är det jag processleder och får att hända på mina workshopar. Bara att vara människa innebär att...
...vi berättar, positionerar oss, talar om insikter och erfarenheter. Det är människans nedärvda behov av att relatera sig till sin vardag. Det gäller förstås också på jobbet och i kundrelationerna på 2010-talet.
Berättelserna som vi delar med kollegor, kunder och vänner hjälper oss att förstå var vi kommer i från, vart vi befinner oss idag och vart vi är på väg. Förr, när vi hade kloka gubbar och gummor i bondesamhället, var det en slags historisk stafett som skulle föra visdom och kultur vidare genom nöja kloka gamla traditionsbärare.
I dag går det ruskigt fort och mycket ändras på något årtionde. Nu behöver vi förstås också framtidsberättelser som drar oss in i framtiden.
När det affärsmässiga moderna samhället tog över, bortom skörderiter, midsommarstänger och religiösa traditioner så blev kommunikationen allt mer analytisk, abstrakt, kalkylerande och siffer- och diagrambaserad. Man skilde på känslor och fakta. Arbete och fritid.
Kunskap går inte att visa i tabeller, diagram och nyckeltal. Inte känslor heller. Därför behövs en emotionell kommunikation som visar känslor och som kan visa och överföra överför kunskapssammanhang.
Storytelling är ett sådant kommunikationsverktyg.
Berättelserna kan slå bryggor mellan generationer. Inte bara så att de gamla lär de ungar utan båda vägar. Unga till gamla också. Och över olikhetsgränser vad det gäller kön, religion, etnicitet.
En beskrivande episk händelsebaserad berättelse bjuder in varje människa att reflektera, lära och dra sina egna slutsatser. Det finns inget facit och ingen order hur du som lyssnare ska reagera. Var och en reagerar med sitt erfarenhetskapital.
Man kan tycka att det bör vara så att man lär sig nytt av en berättelse. Gott nog. Men det kan också vara så att man behöver tänka om, komma över gamla tankegångar som inte är relevanta i 2010-talet.
Berätta därför gärna om misstag, dilemman, generationsmöten med mera.
Det finns berättarrörelser över världen med fantastiska artister som traderar kulturarv från de gamla grekerna, bondesamhället, sagoskatterna och så vidare. De är ofta starka personligheter som kan trollbinda sin publik.
Det finns också en internationell filmindustri som i grunden egentligen har uppgiften att underhålla och beröra utan att egentligen bygga organisation och affärer.
Det är därför det behövs begrepp som Corporate Storyteling eller Storytelling in and about organizations.
En vanlig saga eller film för underhållning kan ofta ha raffinerade avancerade intriger och djuplodande personporträtt. Men Storytelling i och om organisationer och företag ska förenkla, ta bort siffror och fakta och driva fram en dramaturgisk höjdpunkt som säger något om meningen med att företaget / organisationen överhuvudtaget behövs.
En bra, enkel företagsanekdotisk story ska sitta där i hjärtat - efter en enda lyssning. Kanske blir den kvar hela livet. Snacka om investering.
Så tala inte organisation, position, siffror och statistik. Berätta om händelser där människor möts och betyder något för varandra. Där ligger hemligheten med Corporate Storytelling.
Posted by Matts at 2:26 EM | Comments (0)
juni 24, 2011
Ledarens bästa verktyg
En stark emotionell, befolkad berättelse kan fånga våra tankar och känslor på ett helt annat sätt än rena kalla faktaredogörelser. Hjärta mot hjärna. Människan är i grunden en emotionell varelse och väljer alltid ytterst med hjärtat. Detta betyder förstås inte att vi ska sluta ha ha koll på fakta, prestanda och nyckeltal. Men vi kan faktiskt addera det emotionella för att bli framgångsrika i marknadsdjungeln.
Vi vill inte lägga boken ifrån oss för den är så fängslande. Vi vill inte stänga av teven för filmen är så bra. Vi fascineras av berättelser om fiskarna i Murmansk eller nomaderna i Östafrika. Hur lever de? Vad tror de på? Varför har de sin kultur och livsstil.
Samma är det på kontor och fabriker. I skolor och myndigheter. Dessa miljöer befolkas också av människor som har kulturer som bärs av sina berättelser.
Same same. Dessa stories kan skördas och lägga grunden för ett berättande företag eller en berättande organisation.
Ledare som förstår detta kan använda emotionella, sanna berättelser hämtade från verkligheten för att leda sitt team och sin flock. Och för att lära av triben. Den som berättar får berättelser. Det är en naturlag.
Posted by Matts at 6:21 EM | Comments (0)
juni 23, 2011
Skapa sociala platser
Storytellingbegreppet kan vara problematiskt innan man förstått vad det egentligen handlar om. Kort sagt handlar det faktiskt om att lyssna innan man berättar. Det behövs Storylisteners för att få storisar som kan "tellas". Det handlar alltså inte främst om att hitta en en karismatisk berättare med sagor i bagaget som har koll på kroppsspråk och dramaturgi. Det handlar om vilka berättelser företaget eller organisationen har om hur man är och vad externa människor tycker om ens verksamhet.
Det händer ofta att företag kontaktar mig och är frustrerade efter kontakter med olika retorikkonsulter, skådespelare eller reklambyråer som tror att det handlar om hur man ska framföra och berätta. Fel spår! Det handlar om vad vi ska söka, skörda och berätta för att utveckla organisationen och affären...
...medarbetare, kunder och ägare är inte passiva lyssnare som längtar efter en berättarföreställning. Verklig Storytelling i och om företag och organisationer har uppdraget att stimulera emotionella tankar som kan formuleras i ord.
Den som ger en berättelse får en berättelse. Ytterst ska man bygga en berättande organisation som med hjälp av kulturkapitalet ( berättelserna ) blir framgångsrik. Det innebär förstås att den som hanterar strategin samlar och skördar berättelser som man tror är användbara.
Men tala inte om för hela organisationen att vi nu ska satsa på storytelling. Alla behöver inte känna strategin. Däremot kan man ha veckans story på personalmötet, skapa sociala mötesplatser där berättandet och utbytet av berättelser ges chans.
• Snacka inte vitt och brett om storytelling. Skapa mötesplatser och förutsättningar. Lyssna.
• Lyssna mer än tala.
• Samla berättelser och se hur de kan användas för att bygga organisation och visa värderingar. Bygg repertoar utifrån värderingarna och känslor kopplade till verksamheten.
• Låt även motberättelser som attackerar verksamheten flöda. Bästa storyn vinner och det behöver inte bara vara husbondens röst.
Slutligen är det viktigt att påpeka att det behövs utpekade ansvariga som driver på och samlar. Att bygga en berättande organisation går inte av sig självt.
Posted by Matts at 3:20 EM | Comments (0)
juni 22, 2011
Bästa storyn vinner när det gäller
I november ska jag vara med på Kompetensmässan i Stockholm igen. Den här gången under rubriken: Bästa storyn vinner när det gäller. Mitt seminarium är den 16 november 12.30-14.30. Jag ska tala om Storytelling utifrån ett kompetens- och arbetsgivar- arbetssökarperspektiv.
Här är det inga power points utan jag berättar utifrån spännande exempel hur andra gjorde och varför de gjorde det. Jag ger tips och visar på de verktyg man kan behöva.
Posted by Matts at 1:45 EM | Comments (0)
juni 21, 2011
Volvo Powertrain
I varje Volvolastbil finns motor, växellåda, drivaxlar och bakaxel från Volvo Powertrain. Drivlinan är som huvudet och ryggraden i de tunga fordonen. Hur talar man emotionellt och passionerat om detta? Kan man älska nyttan med en bra växellåda?
Det är klart man kan. Vi träffades i dag i Skövde, de internationella kommunkatörerna och jag, för att diskutera och prova på hur de ska kunna bygga en mer berättande organisation. De är superproffs och på det mätbara faktuella berättandet men har inte samma vana när det gäller att beröra emotionellt apropå de tunga fordonens drivlinor.
Posted by Matts at 7:16 EM | Comments (0)
Hos Försvarsmakten
För några dagar sedan besökta jag ett 30-tal kommunikatörer från Försvarsmakten. Vi träffades i Strängnäs och hade en workshop för att söka, finna och skörda Försvarsmaktsberättelser och för att de skulle få en uppfattning om hur man bär sig åt för att finna berättarkapitalet och sätta det i arbete inför Försvarsmaktens nya historiska situation. Vad ska de berätta för att locka till sig rätt personer till de internationella insatserna?
Posted by Matts at 7:12 EM | Comments (0)
juni 20, 2011
I tidningen Amos
I en artikel i Svenska Kyrkans tidning Amos, som handlar om livsfrågor och kristen tro och med en upplaga kring 500.000, berättar Göran Tonström bland annat om mitt arbete som storyteller. Här är den.
Posted by Matts at 3:16 EM | Comments (0)
juni 16, 2011
En Volvostory
Här kan du, lite beskuret, se Volvo Construction Equipment's Corporate History Film.
Den faller in i samma manér som Johnnie Walkers whiskystory:
Posted by Matts at 3:12 EM | Comments (0)
Nyhetsbrev 62: De ropade jävla neger!
I går gick det sextioandra nyhetsbrevet från storytellers.se ut till prenumeranterna. Vill du läsa det så kan du klicka på länken här under. Nu är det det drygt 3.100 prenumeranter. Vill du kostnadsfritt vara med på sändlistan framöver så kan du skicka din mailadress hit: nyhetsbrev@storytellers.se
Nyhetsbrev 62:
Hej Storytellervän.
Det är dags för det sextioandra brevet från storytellers.se där jag, Matts Heijbel, reflekterar och berättar om vad som hänt på storytellingfronten sen sist. Jag har sen du hörde från mig senast i början av maj jobbat med Röda Korset, Information Rosenbad på Regeringskansliet, Katrineholms kommun, Sos Barnbyar, en estnisk Marknadskonferens i Pärnu och många flera.
++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
I många fall handlar det om Employer Branding, alltså hur arbetsgivaren ska bli attraktiv och locka de bästa medarbetarna. Ibland handlar det mer om att öppna upp och stärka varumärken och organisationer. I några av fallen har vi också digitaliserat berättelser till korta tvåminutare med hjälp av kamera på stativ.
Någon frågade mig vad skillnaden är på Storybuilding och Storytelling. Någon sa sig vilja hålla på med Customer Storytelling och någon talade om Storyselling. Kärt barn har många namn. För mig passar alla dessa ord efter ett kraftfullt Storylistening in under Storytelling i och om organisationer och deras varor och tjänster.
Storybuilding är på sätt och vis ett spännande begrepp om man menar att berättelserna nu mera delas och byggs vidare med hjälp av läsare och lyssnare. Kommentarsfälten på nätpublicerade texter göra att alla är med och bygger berättelsen. Det är något annat än förr när först sagoberättare och kloka gummor hade en tung roll i berättandet och senare i historien när journalistkåren nära nog monopolistiskt bestämde vad som skulle publiceras.
++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Men även politiker och de klassiska publicisterna tycks nu vilja återerövra berättandet. I Publicistklubbens årsbok 2011 diskuteras berättandet som tema. Vem berättar och hur. Jag som är både utbildad journalist och som varit lärare på Journalisthögskolan ser tydligt genom åren maktförändringarna i det berättande samhället.
En vanlig TT-notis om en utsatt kvinna i Tomelilla nyligen hade kunnat se ut så här:
"En kvinna utsattes under fredagen för förolämpningar och stenkastning i Tomelilla. På väg mot centrum följdes hon av ett gäng tonåringar som hotade henne och fällde rasistiska tillmälen."
Men Sydsvenskan, som ville berätta snarare än rapportera, gjorde sig mer tydlig i sitt händelsebaserade berättande om denna händelse. De satte scenen och befolkade den:
"Vad ropar de? Jävla neger? Något med gardiner? Kanske ”Ta av dig din gardin!”?
Varför kan de inte bara sluta? tänker Malyum Salah Hashi när hon på nytt flyr undan tonåringarnas trakasserier, småspringande nerför backen mot Tomelilla centrum.
En gång vänder hon sig om:
– Jag är precis som era mammor! ropar hon.
Men de slutar inte."
Den berättelsen tog skruv i samhället och visade det emotionella berättandets kraft. Polisen fick nu lov att förklara varför de inte agerat trots anmälningar och många drog efter andan över vad som händer i Sverige 2011. Tack vare ett bildmässigt berättande istället för den formella nyhetsrapporteringen nådde Sydsvenskan fram.
Här är Sydsvenskanartikeln.
++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Jag ska nu besöka Sveriges Radio och deras informatörer. Alltså inte journalisterna som levererar Sveriges Radios program utan informationsfolket på insidan av varumärket som får organisationen Sveriges Radio att fungera och visa sin kompetens.
Tänk om Sveriges Radio kunde bygga upp en berättarrepertoar om sig själv, om hur man är som arbetsgivare, om meningen med Public service. Man skulle kunna skörda berättelser som sen kan bäras och sprids av de professionella medarbetare som i de festa fall är en slags berättare. Då blir det Corporate Storytelling apropå Sveriges Radio och Public service.
++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Apropå orden Story-hit och Story-dit så är förstås lyssnandet grunden. Vi har två öron och en mun. Den som inte lyssnar har inget att berätta. Det ser jag som en slags grundlag. Men det hindrar förstås inte att företag och organisationer sedan kan använda dessa sanna berättelser för att påverka bilden av sig själva och för att nå framgång vid lägereldarna i fikarum och lägereldarna på Facebook. Det är det det handlar om. Kör inte fast i definitionerna utan var bara människa och tro på att du kan påverka med emotionella berättelser hämtade från verkligheten.
Berättelser om en önskad framtid som redan börjat visa sig kan dessutom dra organisationen in i framtiden och erbjuda en vision om vart vi är på väg. Vems värderingarna är det kan man förstås diskutera och avgöra i sin strategiska plan. Vi har förstås, som företag eller organisation, rätt att välja våra berättelser men vi kommer förstås ingen vart om vi inte uppfattas som sanna och trovärdiga.
++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Man kan också berätta om misstag för att kanske stimulera andra att inte göra så. Det gjorde en mycket hög officer som jag träffade på ett seminarium. Han tog sin utgångspunkt i att Försvarsmakten måste arbeta mycket tydligt med relationerna med varandra. Hur man ser varandra, hur man ställer upp på varandra och att man inte tillåter mobbning och trakasserier.
Officerens ställde sig upp och vände sig mot seminariedeltagarna. Sen gav han denna berättelse:
"Som ung kompanichef för säkert 30 år sedan tog han emot en grupp inryckande rekryter som skulle göra sin värnplikt på hans regemente i Skövde.
De unga killarna skulle infinna sig till lunch och påbörja sin utbildning med att kvittera ut kläder och sin utrustning. Rekryterna kom duktigt i tid och det verkade som att kompanichefen skulle kunna pricka av dem alla på sin lista.
Men en av de unga pojkarna kom dit eskorterad av polis. Han var dömd för brott i sin hemstad Mariestad och hade nu fått sin dom omvandlad till värnpliktstjänstgöring. Den unge soldaten följdes därför av polis och lämnades över till regementet.
Det gick bra för Mariestadsbon i lumpen och han smälte väl in i gruppen.
När det blev helg skyndade sig de värnpliktiga att byta om till civila kläder för att resa hem till familjer och flickvänner.
Men inte Mariestadsbon. Han behöll militärkläderna på stannade ensam kvar på luckan. Kompanichefen talade med honom och frågade hur det var innan han själv åkte hem till sin familj.
– Det är okej, sa soldaten men jag vill inte åka hem till Mariestad. Det är så lätt hänt att jag dras in i missbruk och olagligheter med dem som känner mig där.
Så där fortsatte det under värnpliktstjänstgöringen. De andra åkte hem medan Mariestadsbon stannade kvar i någon slags beskydd på regementet i Skövde.
Efter ett halvår ringde socialen från Mariestad hem till kompanichefen och frågade om han kunde tänka sig att som privatperson bli övervakare för den unge Mariestadsbon.
Kompanichefen, numera alltså hög militär, tänkte en stund innan han tackade nej. Han hade egna barn hemma vid den tiden och tyckte inte att han hade tid att vara övervakare åt någon.
Några månader senare var det dags för MUCK, Militär Utryckning Civila Kläder. De värnpliktiga festade och rusade vidare ut i livet.
Då bröt Mariestadspojken ihop. Han var otröstlig när han hulkande sa till kompanichefen att han var livrädd för att åka hem till Mariestad. Han skulle aldrig klara av att möta sina så kallade vänner. Detta var, menade han, en resa bort från tryggheten och in mot undergången.
Men värnplikten var tyvärr över nu och han kunde inte stanna längre, förklarade kompanichefen."
– Det där har jag ångrat i 30 år, berättar idag den nu höge militären. Jag vet inte ens om pojken lever längre.
++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Det var allt för den här gången. Jag som skriver heter Matts Heijbel. Du får brevet för att du skrivit in dig via storytellers.se eller för att du skrivit upp dig i samband med något av alla mina seminarier.
Vill du inte vara med längre så kan du helt enkelt vända mejlet med ett Nej tack så tar jag bort dig direkt. I dag är du en av cirka 3.100 prenumeranter.
Hälsn från Matts Heijbel
Stockholm / Grödinge
15 juni 2011
Posted by Matts at 7:32 FM | Comments (0)
juni 9, 2011
Storytelling, Storybuilding...
I morgon ska jag träffa Ikea och tala om Customer Storytelling. Det vill säga Storytelling där en kund eller klient berättar något om det varumärke, eller den tjänst eller vara som han eller hon har en relation till. Ett händelsebaserat berättande.
Det har blivit en del varianter på orden på senare år. Storytelling, Storyselling, Storylistening, Storybuilding, Customer Storytelling mfl. Alla dessa begrepp kan behöva och har sina olika definitioner.
Men allt som rymmer ordet Story kräver självfallet att någon har något att berätta. Och Storylistening bygger på den enkla mänskliga grundlag som säger att du måste lyssna för att kunna tala. Två öron och en mun.
I min verksamhet ryms alla dessa varianter under begreppet: Corporate Storytelling i och om företag och organisationer och deras varor och tjänster.
Posted by Matts at 9:22 FM | Comments (0)
juni 8, 2011
Röda Korset i Sverige
I morgon ska jag träffa frivilliga och en del kommunikatörer hos Röda Korset. Vi ska leta efter händelser och mänskliga möten i den vardagliga Röda Korsvärlden. Efter en stor turbulens med bedrägerier och ifrågasatta ersättningar har medlemsantalet och de insamlade medlen minskat. Samtidigt som det sker mycket ideelt arbete inom sjukvården, stöd till anhöriga, läxhjälp, bersök hos ensamma med mera. Det är den världen Röda Korset ska inleda en storyfiering av med avstamp i morgon med min hjälp.
Posted by Matts at 4:48 EM | Comments (0)
juni 7, 2011
Till Information Rosenbad
I morgon ska jag träffa kommunikatörer och pressekreterare på Information Rosenbad hos Regeringskansliet. Jag ska tala om Storytelling i olika offentliga verksamheter och beröra hur man kan tala om Storytelling i det politiska livet.
Posted by Matts at 1:32 EM | Comments (0)