« november 2009 | Main | maj 2012 »
december 22, 2009
Storytelling i marknadsföring
Fråga:
Har du tips till dem som vill använda storytelling i marknadsföringsarbetet?
Svar:
Den frågan är mycket större än den kanske ser ut när man först läser den. Men några allmänna punkter kan du få. Resten bör man diskutera beroende på hur man vill stämma storytellinginstrumentet.
En story kan öka värdet på varor och tjänster även om den inte verkar ha med själva varan / tjänsten att göra.
Men hur som helst, glöm inte att:
• Reflektera över vad du vill att lyssnaren eller läsaren ska tycka och känna
• Ge berättelsen en tydlig poäng och gärna en skarp dramaturgisk vändpunkt
• Tala om det du upplever som sant - även om du inte kan kontrollera alla detaljer
• Lasta inte in för många siffror och för mycket fakta
• Sikta mer mot hjärtat än mot hjärnan
• Ha klart för dig varför du sätter just den berättelsen i arbete
• Sprid berättelsen i alla tänkbara sammanhang
• Var inte rädd
• Kom ihåg att även en miniberättelse kan göra underverk
Posted by Matts at 1:01 EM | Comments (0)
december 17, 2009
Vill inte ha dem här!
Jag har varit med att dra igång Malmös storsatsning på storytelling och jag coachar fortfarande projektledaren. Nu har en mängd berättelser skördats och många ligger redan ute på intranätet för kännedom och omröstning. Jag hoppas och tror att Malmö ska orka gå igenom hela organisationen för att där skörda de nya berätelser som Malmö behöver för att hantera sin nuvarande historiska situation då vi går in i 2010. Malmö behöver nämligen nya berättelser i en ny tid, det har man kommit framtill. Därför startades storytellingprojektet där de drivs av Jalle Lorensson.
Här är en skolberättelse:
Du vill inte heller ha dem här!
Beslutet att två skolor skulle slås ihop i Malmö hade fattats mycket snabbt och förändringen skulle genomföras i det snaraste. I den ena skolan gick mestadels elever med svensk bakgrund, i den andra gick mestadels elever med utländsk bakgrund.
När beslutet nådde elevernas föräldrar uppstod enorma protester, man kallade till ett föräldramöte som mer liknade ett verbalt slagfält. Varken skolorna, de föräldrar som var för flytten eller de som var emot fick fram sina åsikter.
Man kallade till ytterliggare ett möte. Ärendet figurerade flitigt i media så även pressen var närvarande. Men inte heller detta möte ledde till framgång. Stämningen var hård. En av föräldrarna som var mot flytten gick fram till en av lärarna. Föräldern som var högutbildad och kände läraren sedan innan, lutade sig fram mot läraren och sa:
- Vad håller du på med, du vill ju inte heller ha dem här!
Läraren chockades av vännens ord. Mötet avslutades med en känsla av uppgivenhet.
Någonting måste ske. Från skolans håll beslutade man att istället för att försöka ena föräldrarna, ena barnen. Man lät barnen träffa varandra för att göra en film tillsammans. Barnen delade inte sina föräldrars fördomar, de arbetade tillsammans för att slutföra filmen.
Vid nästa föräldramöte, det tredje, sammanförde man även föräldrarna från de olika skolorna för första gången. Vid tidigare möten hade de träffats separat. I den lilla lokalen visade man filmen som deras barn hade gjort tillsammans.
När filmen var slut reste sig en av föräldrarna upp, det var lärarens gamla vän igen.
- Jag vill börja med att be om ursäkt, sa han. Jag har tidigare både sagt och uttryckt rasistiska åsikter mot er och mot era barn. Jag ångrar verkligen detta och hoppas att vi i framtiden kan stryka ett streck över situationen så som den har varit och istället samarbeta.
I och med det mötet tog man det första lilla steget framåt. Just föräldrarna som fanns där den kvällen och hörde både erkännandet och ursäkten startade ett samarbete som de senare behöll, även efter sammanslagningen.
Posted by Matts at 5:02 EM | Comments (0)
december 16, 2009
Visionsberättelser kan regisseras
Det händer när jag kommer ut som storyteller att uppdragsgivaren, ofta oreflekterat, talar om storytelling som företagshistoria och företagsminnen. Det är inget fel på historia men jag brukar ändå varna för att man kan gå vilse i museet. I Corporate Storytellingsammanhang finns alltid ett då, ett nu och ett sen. För ledare, organisationsutvecklare och entreprenörer som vill flytta varumärken är just det kommande, framtiden, av största värde. Om detta kan man berätta. Därför...
...är det så viktigt att tala om det kommande. Också i visionära bilder som t ex tanken att bestiga berget som vi har framför oss, att klättra till krönet för att där få se vyerna på andra sidan. Man kan till och med tala om vad man kommer att få för utsikt där uppe.
Alla människor har inte blicken framåtvänd och alla drömmer inte om den kommande utsikten, men många gör det. Se dem, omge dig med dem och låt dig sköljas av deras visionära bilder. Då kan steg för steg det blivande bli uppenbart. Berättelsen kan vara med och bygga framtid.
I storytellingsammanhang kan det vara en god hjälp att uppmärksamt söka de tidiga tecknen på nya beteenden och nya idéer. Man kan faktiskt till och med, helt fräckt, regissera sitt beteende så man redan i dag får berättelser om den framtid som ännu inte kommit.
Då blir det inte bara ord om en okänd framtid utan det kan bli ett faktiskt exempel, ett experiment kring hur framtiden kan komma att bli.
Då står vi på redan uppe på berget och tar ut ett stycke framtid i förskott. Det finns spännande tekniker för detta som jag gärna berättar om.
Posted by Matts at 2:28 EM | Comments (0)
december 15, 2009
Nyhetsbrev 49: Miraklet på Söder
Nu har Nyhetsbrev 49 gått ut till cirka 2.500 prenumeranter. Vill du också prenumerera så anmäl dig här till höger i rutan eller skriv till matts@storytellers.se så lägger jag in dig.
Det aktuella brevet kan du läsa genom att klicka på länken här under:
Nyhetsbrev 49: Miraklet på Söder
Hej Storytellervän
Nu är det dags för årets sista nyhetsbrev. Det fyrtionionde nyhetsbrevet från storytellers.se sen starten. I dag har också räknaren på storytellers.se passerat 150.000. Så det börjar bli lite mängd.
Du får det för att du bett om det eller för att du varit med på något av mina seminarier.
++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Här först en förskoleberättelse som är nära nog mirakulös:
Vid Nytorget på Söder i Stockholm finns ett gammalt hus som är fyllt med många olika verksamheter. Det finns bland annat en förskola, en mottagning för ensamkommande flyktingbarn och ett äldreboende.
På förskolan ville personalen så gärna att barnen och de gamla skulle kunna få träffas ibland. Men de gamla låg mest i sina sängar eller satt halvsovande i sina rullstolar. De kunde inte komma ut på gården. De var så bortom att de knappt kunde tala och de kände ofta inte ens igen sina anhöriga.
Men förskollärarna gav sig inte. När det blev Lucia och påsk så hälsade de på de gamla i husets äldreboende. Det var ändå inte lätt att veta om de gamla ens märkte de små luciorna, pepparkaksgubbarna och påskkärringarna som var på besök.
De gamla sa ingenting utan satt stilla och frånvarande i sina stolar.
Då tänkte förskolan att de skulle ta och öva in några av Alice Tegners visor med barnen. Ekorrn satt i granen, Sov du lilla vide ung och Blåsippan ute i backarna står. Barnen tränade gång på gång. Målet var att få gå upp till de gamla med sina fröknar.
Väl där ställde de sig kring de gamla och sjöng med ljusa barnröster sången om blåsippan…
Då hände det något märkligt med de gamla. De ryckte liksom till och vred sina huvuden mot barnen. De fuktade sina läppar med tungspetsen och sträckte sig sen faktiskt lite mödosamt med hjälp av armarna.
Sen började de sjunga med darriga röster tillsammans med barnen.
Det var gamla röster som länge varit tysta som sjöng Alice Tegners visor med barnen i ett gammalt hus på Söder.
++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Jag fick den när jag hade ett 50-tal förskollärare från Stockholms Stad / Söder nyligen. Härliga proffs som är starka berättare med en repertoar från sin vardag i förskolan. De har förstås många gulliga berättelser om och kring barnen men det finns också riktiga varumärkesbyggare som berättelsen om Blåsippesången.
Jag har också tagit upp organisationsberättelser på scenen sen sist. Tillsammans med teatergruppen Teater X hade jag en experimentell kväll på Hotel Hellsten med något som kallas Systemiska Nätverket.
Jag berättade och stimulerade åhörarna att berätta. Skådespelarna i Teater X improviserade fram gestaltningar av berättelserna. Det var mycket spännande. Jag är sen en tid säker på att det går att korsa Corporate Storytelling med teaterscenen.
Om inte teatern kan ta sig ut till arbetslivet så får arbetslivet komma till teatern med sina berättelser med manus från verkligheten.
++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Jag har träffat två stora internationella företag den senaste månaden. Jag var hos Wärtsilä i Finland och hos Tidningskompaniet i Göteborg där de hade samlat ett 25-tal medarbetare från Volvo. Hos Wärtsilä skördade vi. Med Volvofolket förde jag diskussioner om storyns roll i företag som Volvo.
Jag har också varit hos fackförbund och kvinnliga företagare. Jag har till och med fått förfrågan om jag kan hjälpa politiska partier att söka upp sina berättelser. Klart jag kan. Det finns mycket att utveckla på den kanten. Jag tycker över lag att svenska politiker har mycket att lära på storytellerfronten.
De ska helt enkelt söka, finna och skörda berättelser om verkliga händelser och magiska ögonblick. Med hjälp av storytelling kan de sen befolka sina värdeord och begripliggöra sina värderingar och punkter.
Sätt en scen, befolka den och låt sinnena vara med via ord om doft, ljud, smak och känsel.
++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Jag har nu beställt ett par ”diktaturjeans” som de kallas i en del tidningar. Jag syftar på NoKo-jeansen som beställts av tre unga reklamkillar från Stockholm. Jeansen stoppades i sista stund av Pub som fick kalla fötter när LO började skramla.
NoKo står för Nordkorea. Reklamillarna har alltså tagit sig in i Nordkorea och fått ett avtal med en textilfabrik som tillverkat de första drygt 1000 svarta jeansen åt svenskarna på uppdrag. Hela lanseringen sköter killarna via social webb och ryktesspridning.
För mig är detta förstås intressant ur ett storytellingperspektiv. Inte en krona på reklam. Bara Twitter, Facebook, bloggar och Word of Mouth / Mouse. Ett spännande kommunikationsexperiment.
Jag ska ha jeansen på mig när jag föreläser för att få anledning att tala om storytelling i marknadsförings- och säljprocess.
++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Nu när vi närmar oss jul kommer den kristna berättelsen om Jesus att smyga sig på oss i kyrkor, media och i hemmens små krubbmiljöer. Jag träffar för övrigt själv en del medarbetare från Svenska Kyrkan på mina seminarier.
Men när jag kommer handlar det inte om Jesusberättelserna utan om ”Svenska-Kyrkan-Folket”. De har en visserligen av de största berättelserna i sin upplevelsetjänst, så att säga. Men jag berättar om människorna som gör det, folket i den Svenska Kyrkan. Präster, diakoner, frivilliga, administratörer etc.
Jag har för övrigt kontakter med präster som säger sig vara villiga att släppa in Corporate Storytelling i kyrkorummet. Och visst är berättelsen här ovan om Miraklet på Söder rätt helgonlik. Den skulle passa väl i kyrkorummet.
++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Jag har haft en rad 2-timmar inspirationsföreläsningar vid Mariatorget under hösten. Alla har blivit fullbokade. Nu är nästa den 15 januari. Gå in och leta/scrolla på storytellers.se om du vill anmäla dig.
++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Du är en av ca 2500 prenumeranter på nyhetsbrevet från Storytellers. Om du inte vill ha det längre så kan du vända det med ett nej tack så tar jag bort dig från sändlistan.
Jag som skriver heter Matts Heijbel och driver storytellerbloggen storytellers.se där jag löpande följer vad som händer på storytellingarenan. Citera gärna men ange då källan.
Hälsningar
Matts Heijbel
Stockholm / Grödinge
15 december 2009
Posted by Matts at 3:11 EM | Comments (0)
150.000 besök
I dag passerade räknaren 150.000 besök här på bloggen storytellers.se sen jag började. Storytellers.se är en av de första och därmed äldsta svenska företagsbloggarna överhuvudtaget. Inte en av de stora men jag har ändå haft 150.000 besök sen jag startade storytellerbloggen vilket gör den stor och självklar bland dem som intresserar sig för de här frågorna. Storytellers.se vill vara den självklara svenskspråkiga möteplatsen för dem som intresserar sig för organisationers berättarkapital.
Posted by Matts at 2:59 EM | Comments (0)
december 11, 2009
Gör inte bort er i den sociala webben
Som företag finns man med i de sociala medierna vare sig man vill eller inte. Det är många som inte förstått detta utan mästrar på i gammelstil eller avstår helt från att se vad som pågår.
Jag säger förstås: Förbered er med sanna, enkla emotionella stories och använd dem i samtalen i den sociala webben.
Springtime har i sitt senaste nyhetsbrev listat de 10 vanligaste misstagen som företagen gör i sina relationer med den sociala webben.
2 av dem är, enligt Springtime, dessa:
Företaget tror att det vet bättre än mäktiga sociala nätverk. Istället för att lyssna försöker de förklara för människor vad de borde tycka och tänka – istället för tvärtom.
Företaget glömmer de sociala mediernas roll för internkommunikationen, kundtjänsten och de traditionella medierelationerna. Ofta behandlas sociala medier som de vore helt fristående från världen i övrigt.
Resten har du här.
Posted by Matts at 4:17 EM | Comments (0)
Fullt igen. Nästa chans 15 januari.
Nu är ännu en av mina 2-timmarsföreläsningar, den i Stockholm den 15 december, fulltecknad. Nästa chans för dig som vill komma men ännu inte är anmäld blir därför den 15 januari mellan 08.30-10.30.
Jag debiterar 500 sek plus moms och dukar bordet med kaffe, te och bröd. Sen föreläser jag och gruppen diskuterar storytelling i och om organisationer.
Det finns också önskemål om en storytellingutbildning till vintern/våren med exempelvis 3x3 tim med skrivuppgifter och dramaturgidiskussion inlagd.
Är du intresserad antingen av den 15 januari och/eller en 9 timmarskurs (3x3 tim) vid ett senare tillfälle så maila matts@storytellers.se. Vad gäller den längre kursen så håller jag än så länge bara på att kolla intresset. Jag har redan en lista av intresserade så det blir säkerligen en sådan 3x3 tim längre fram.
Välkommen att anmäla dig till frukostseminarium.
Posted by Matts at 10:52 FM | Comments (0)
I Glasbranschföreningens tidning
Jag har skrivit en krönika under rubriken Storytelling befolkar varumärket i novembernumret av Glasbranschföreningens tidning Glas. Vill du läsa den så finns den via länken här under.
Jag bor i ett 150 år gammalt hus på landsbygden i Grödinge på Södertörn mellan Stockholm och Nynäshamn. Fönstren är stora och gamla, många av dem har glas med bubblor och ojämnheter.
På fönsterbrädorna av marmor har vi placerat glas av olika slag, många från 1800-talet, som vi har ärvt ifrån min far som var en hängiven glassamlare.
Men det glas, som kanske fascinerar alla åldrar mest, är den stora lösbrutna delen av grönskimrande glasmassa, som med formen ett isberg bryter ljuset från lindarna och lönnarna utanför.
Den kom in i släkten på 60-talet. Jag var ett barn bak i Amazonen och följde med på pappas ständiga resor mellan medeltidskyrkornas glasfönster och hyttornas mun-blås-glasproduktion.
Han frågade då vid en glashytta i Småland om han fick gå bakom hyttan och leta kasserad råglasmassa. Det fick han. Där bröt han loss isberget som nu står på fönsterbrädan i Grödinge.
Berättelser laddar
Det är en berättelse som laddar den isbergsliknande råglasklumpen med ett värde och en identitet. Den har mina barn hört och den kommer de att föra vidare. De minsta brukar vilja ha klumpen som en dekoration på middagsbordet när vi dukar fint.
Vildsvinsfarmarna utanför Örnsköldsvik berättade stolt att deras kött från gårdsslakteriet inte belastade miljön med långa transporter. De försökte också sköta slakten på ett etiskt vis, om man nu kan det. Och de hade trogna kunder som besökte gårdsbutiken regelbundet för att bland annat köpa vildsvinskött för 250 kronor kilot.
Men när vildsvinsfarmarna började lägga till berättelsen att köttet var enrisrökt och att de 100-åriga enarna skördades försiktigt och uthålligt från strandängarna nere mot Bottenhavet. Och att höststormarna kastade det bräckta vattnet i skyar över enarna och satte sig som kristaller på deras barr…
Då kunde de ta 500 kronor kilot för köttet. Storyn höjer värdet.
Emotionell kommunikation
Jag arbetar de senaste 10 åren med Storytelling i och om organisationer. Jag arbetar med också med Storytelling som mervärden kring varor och tjänster.
Det här är en emotionell kommunikationsmetod.
Det finns numera utbildningar och litteratur på det här området och jag själv både undervisar och arbetar med kommuner, myndigheter, företag och organisationer. Alla mänskliga sammanhang hålls ju ihop av sina kulturer och kulturerna bärs av berättelserna.
Det är dessa berättelser man kan skörda om man är ”storymedveten”.
Det finns en riktning av storytelling som handlar om att designa hotel och restauranter. Det är bra, men inte vad jag menar när jag använder det internationella begreppet Corporate Storytelling.
Jag går in i den kultur som finns. Jag diktar inte eller hittar på miljöer eller sagor.
Jag arbetar alltså med skördad företagsfolkore. Med de verkliga berättelser som handlar om människorna som faktiskt utgör organisationen och om de kunder och brukare som drar nytta av att företaget eller organisationen finns. Allt detta berättande är händelsebaserat.
Varifrån kommer vi? Var befinner vi oss? Vart är vi på väg? Vad kan vi? Vad vill vi? Vad är typiskt för oss och våra varor eller tjänster?
Dessa frågor kan besvaras och belysas anekdotiskt via berättelser om händelser skördade från verkligheten.
Kommunstories
En av alla kommuner som jag arbetar med i skördearbetet är Malmö Stad. Malmö har genomgått en dramatisk och spännande förändring under de senaste 35 åren. Från industristad till tjänstestad.
Malmö har en starkt förändrad befolkning genom invandring och bron till Danmark har knutit Malmö och Köpenhamn närmare varandra. Snart bryter Citytunneln upp genom marken. Malmö Stad behöver nya berättelser som speglar dagens verklighet och som laddar varumärket med känslor och som speglar nytta och kompetens.
Som den här:
Muhammed, flykting från Irak, var nyanställd i den kommunala hemtjänsten i Malmö. Nu skulle han ut på sin första arbetsdag och arbetsledaren gav honom instruktioner och information om de människor han skulle besöka för att ge kommunal service.
– Maria, sa arbetsledaren, är en äldre dam, 82 år gammal. Änka och ensam. Hon har rätt till matköp och städning av hall och toalett.
Arbetsledaren berättade att Maria också hade rätt till dusch en gång i veckan men att hon i regel vägrade detta eftersom hon inte ville bli duschad av främlingar.
– Du kan självfallet inte tvinga henne in i duschen utan de får vara om hon inte vill, menade arbetsledaren.
Fick en idé
Muhammed cyklade mot Marias kvarter när han fick en idé. Ett leende drog över hans läppar. En stund senare ringde han på hos den gamla damen och presenterade sig. Han handlade åt henne och städade lite innan han sa:
– Nu Maria är det dags för veckan spabehandling. Du kanske kan göra dig i ordning så förbereder jag.
Maria blev helt paff.
Spa? Aldrig i sitt liv hade hon fått en spabehandling. Så medan Maria faktiskt gjorde sig i ordning gick Muhammed in i badrummet. Han tände ett doftljus som han skaffat. Han sänkte ljusnivån med hjälp av en handduk över lampan och tog fram sin mobiltelefon.
I mobilen hade han lite arabisk musik som tyst strömmade ut genom den lilla inbyggda högtalaren. Sen bjöd han in Maria till duschen och hjälpte henne med hygienen.
Sen den dagen är Maris höjdpunkt när hon ska få sin spabehandling varje vecka.
Detta är kommunal storytelling. Jag har själv skördat den under en workshop i Malmö. Jag tycker den visar professionalism, empati, entreprenörskap och att den ger legitimitet till den kommunala verksamheten.
Sätt en scen
Man hämtar berättelserna från verkligheten. Inga sagor alltså, utan sanna berättelser. Berättelserna skördas från de människor som har kontakt med organisationen.
Man sätter en scen och fyller den med bilder från verkligheten. Med dessa berättelser kan man sen befolka både insidan och utsidan av varumärket. De kan användas i kulturbyggande, rekrytering, marknadsföring, ledarskap med mera.
De kan spridas muntligt och de kan publiceras på nät och papper. Framförallt kan de användas av chefer och ledare i det vardagliga arbetet.
Att mobilisera det emotionella kapitalet via storytelling är en framgångsfaktor som stärker organisationskulturen och gynnar affärerna.
Spaberättelsen kommer att göra nytta för Malmö Stad. Men den är bara en av många, många som kommer att ingå i Malmös berättarrepertoar allt efter som storytellingsatsningen i Malmö pågår. Den har nämligen just börjat.
Posted by Matts at 10:33 FM | Comments (0)
december 10, 2009
Tiger Woods och krishanteringen
Jag brukar tala om Corporate Storytelling som ett multiverktyg. Ibland kan det handla om kulturcoachning med flocken på insidan av varumärket så att säga. Ibland kan det handla om rekrytering. Ibland om marknadsföring eller rent sälj. Ytterst är det ett sätt att stärka varumärket genom att befolka det och befrukta det med emotionella bilder.
Storytelling är också ett kraftfullt verktyg i PR-arbete och inte minst krishantering, crisis management. Vad gör då Tiger Woods-koncernen i sin nödsituation? Tiger Woods är en...
flermiljardindustri och han har förstås råd att anlita världens bästa proffs i sin kommunikation med omvärlden i en kris som Woods nu befinner sig i. Varför försöker han inte vara med och påverka storyn?
För mig är det obegripligt.
Han gjorde något kort monologuttalande för någon vecka sedan på sin webb som i princip gick ut på att han varit dum och att han bad om ursäkt för vad han ställt till med. Så vitt jag vet är det allt. Han fegar och gömmer sig.
Nu läser jag att TV-reklam med honom som reklampelare för exemelvis Gillette flyttats bort från bästa sändningstider i amerikanska media. Det funkar liksom inte nu när berättelsen om honom totalt har skenat iväg beroende på hans tystnad, tycks Gillette mena.
Varför samlar han inte media och förklarar lite av omständigheterna kring sina snedsteg? Varför berättar han inte om pressen han känner både som yrkesmänniska, man, kändis, reklampelare och familjefar.
Då hade han kanske påverkat berättelsen och förmodligen hade han fått viss sympati och destruktionsberättelsen hade klingat av. Nu skenar den istället på grund av hans obegripliga tystnad.
Jag tycker man borde ha lärt denna läxa som företag - för han är ju ett företag. Berättelsen dör inte för att huvudpersonen är tyst. Den skenar. Han måste ju gömma något, tänker allmänhet och sponsorer. Undrar vad det kan vara?
I sociala media skenar nu följaktligen olika berättelser till miljontals människor världen över.
Nej. Om du vill försöka påverka berättelsen om ditt företag så delta i snacket. Leverera emotionella bilder av verkligheten så kanske du fortsatt kan vara med och bidra till byggandet av ditt varumärke även i krissituationer.
Posted by Matts at 3:07 EM | Comments (0)
december 9, 2009
Förskolor i Stockholm + lite skryt
I dag har jag haft en heldag med förskollärarchefer och andra förskollärare i Stockholms Stad Södermalm. På förmiddagen samlade och skördade vi emotionella förskolestories. Eftermiddagen ägnade vi åt de journalistiska verktygen. Sammantaget en dag med både emotionell och faktuell kommunikation alltså.
Vill du läsa omdömen från dagen så klicka på länken här under...
Jag är ju konsult i storytellingbranschen och då måste jag ibland få visa hur omdömena blir. Så förlåt om det verkar skrytigt:
"Värme, humor, glädje. Jag ska föra detta vidare. Hurra för storytelling!"
"Inspirerande och verklighetsförankrat. Mycket att ta tillbaka till verksamheten"
"Jag har fått verktyg för olika delar av mitt arbete. Jag kan använda det på hemsidan, i föräldramöten, med lärarstudenter, med barnen. Jag känner mig inspirerad."
"Tack för en känslosam, inspirerande och lärorik dag. Vikten att förstå det vi framför och att få verktyg till hur vi kan göra"
"Storytelling har fått en ny dimension och ett starkt värde som vi ska ha i åtanke"
"Inspirerande och roligt. Kommer att ta med detta till min förskola, till min familj, till mina vänner. Storytelling? JA!!"
"Inspirerande och lärorikt framfört med värme"
"Väldigt bra, engagerad och professionell föreläsare som talade om betydelsefulla fakta. Känner mig efter dagen inspirerad till att gå hem till förskolan och sprida alla idéer och ny kunskap vidare"
Posted by Matts at 9:04 EM | Comments (0)
december 8, 2009
Saco-stories
I dag höll jag storytellingseminarium hos Saco. Centrala Saco-kommunikatörer, studenthandläggare och kommunikatörer från en handfull av medlemsförbunden var på plats. Vi träffades i Gamla Stan och jag talade om den idéburna organisationens behov av berättelser och gav exempel från bland annat NGO:s, kommuner, företag och andra förbund i den fackliga världen. När det är lågkonjuktur på arbetsmarknaden är det drag hos Saco.
Precis som alla andra behöver nog Saco refleketera över vilka berättelser de behöver utåt och inåt i vår tid. Jag tror att många nu, tio år in i 2000-talet, och mitt i den brusande i sociala webben borde fundera över sina repertoarer av berättelser.
Posted by Matts at 6:13 EM | Comments (0)
december 6, 2009
Jeanslansering med storytelling
Sommaren 2008 blev jag intervjuad i Sveriges Radio P1 apropå Iphonelanseringen och hur Apple använde sig av storytellingmetoder vid introduktionen. Då frågade journalisten vad jag hade för kommentar till de unga reklamarna som då skulle börja tillverka jeans i Nordkorea med ett storykoncept som lanseringsmetod. Jag kände inte till det jeansprojektet när jag fick frågan men nu är jeansen här. Noko-jeansen (NOrdKOrea) är här. Med hjälp av sociala medier som...
...Facebook och Twitter sprids berättelsen om Jakob Ohlsson, Tor Rauden Källstigen och Jacob Åström från reklambyrån Great Works som lyckades ta sig in i Nordkorea och få gång en tillverkning av jeansen.
Man hoppas att politiskt intresserade ungdomar vill lägga 1500 kronor på ett par Nordkoreanska jeans tack vare storyn. Kärnan i storyn vill vara hur svårt det är att göra affärer i Nordkorea.
Jag vet inte, men jag tror inte att Noko-jeansen kommer att marknadsföras utanför de sociala medierna och den aktiva mediabearbetning som leder till en intensiv Word of Mouth och Word of Mouse.
Nu visar det sig att LO protesterar och att Pub-varuhuset inte vågade sälja diktaturjeans när det blev dags. Kanske rädda för att LO ska rekommendera sina medlemmar att inte handla på Pub som säljer diktaturjeans. Jag undrar om NoKo-gänget tycker att det är ok ur ett storytellerperspektiv.
Hela produktionsprocessen i Nordkorea är för övrigt filmdokumenterad. En kul och spännande storytellinglansering.
Posted by Matts at 12:50 EM | Comments (0)
december 4, 2009
Reflektera över varför du berättar
När du berättar en story så ska den ge lyssnaren/läsaren en upplevelse. Det är viktigt att du vet varför du berättar. En medveten storylistener/storyteller har alltid reflekterat över varför han/hon använder just den eller den berättelsen och vet vilken upplevelse den kan komma att ge. Tänk på att...
...vara äkta i dina känslor. Tala ur hjärtat och om du tycker berättelsen är skön och att den berör så kan du faktiskt säga: Är det inte fantastiskt...
Gillar du inte storyn så använd den inte. Känslorna i emotionell kommunikation kan inte kan fejkas. Falska emotioner fungerar helt enkelt inte utan blir bara löjliga.
Håll dig kort. Träna gärna för dig själv ute på promenad eller framför spegeln eller en videokamera. Tänk dig då att någon lyssnar, plädera gärna för att övertyga om det du själv känner för och tror på.
När du sen har publik och ser att någon blir berörd så nicka gärna eller säg till exempel igen: Är det inte fantastiskt, eller något annat som känns naturligt för att ge lite eftertryck. Kanske kan du utbrista: Och detta är sant... om du nu vet det.
Berättelser, väl valda och med tydliga dramaturgiska poänger, kan vara väldigt kraftfulla ledningsverktyg. Och med tydliga bilder kan du göra lyssnarna till traditionsbärare av din berättelse.
Posted by Matts at 2:19 EM | Comments (0)
december 3, 2009
Liten uppsats
Det finns de som doktorerar på Storytelling i och om organisationer och de finns de som skriver mindre papers. Jag är intervjuad i de flesta av dessa. Även här i en av de mindre, nämligen Alex Johanssons, David Brembergs och Mikael Carlssons lilla paper Storytelling. De läser Grafisk design och visuell kommunikation vid Högskolan i Kalmar och har alltså skrivit den här där bland annat jag är intervjuad under punkt 3.2.
2009-11-22
1.Inledning
1.1
Inledning
1.2
Syfte
1.3
Metod
2.Teori
2.1 Inledning
2.2 Varumärke
2.3 Identitet och image
2.4 Positionering och diffrentiering
2.5 Word of mouth
2.6 Corporate storytelling
2.7 Patrick Lencionis värderingskategorier
3. Empiri
3.1 Fallstudier
3.2 Intervjuer
4. Analys
4.1 Slutsatser
5. Referenser
1. Inledning
1.1 Inledning
A good story touch your imagination, A great story steal your soul.
En bra Historia berör många sinnen och berör känslomässigt. Skapar en
tillhörighets känsla och inger trovärdighet. Historier har berättats i alla tider för
att förmedla något. En historia som berättades till barn förr i tiden var den om
näcken som tog små barn vid bäcken, historier som är till för att fylla en funktion
och just i de och just i detta exempel skydda barnen från att leka vid bäcken och
falla i. Inom företagsverksamhet har historierna ett annat syfte men målet är det
samma. Fylla en funktion. Det kan vara för att sälja mer, skapa gemenskap, knyta
kontakter.
Identitet är ett stort och mycket viktigt begrepp inom företagande. Tesen syns
man inte finns man inte, kan tyckas vara en ledstjärna för otaliga företag idag.
Marknadsföringsapparaten hos moderna företag är ofta större än hela produkt
eller tjänste produktionen. Varumärken och marknadsföring tycks vara A och O.
Men hur bygger man då en positiv bild av sitt företag? Det finns många strategier
och metoder som varit användbara genom tiderna men på senare år har ett
begrepp kallat storytelling blivigt allt vanligare. Till och med så vanligt att det
ibland anklagas för att vara ett mode ord inom reklam och
marknadsföringsbranschen. Alla tycks gynnas av det goda berättande ordet. Ser
man sig om kring blir det tydligt hur vi omsluts av häpnadsväckande framgångs
sagor från våra mest framgångsrika företag. Sagor som vi inte sällan tar i egen
mun och för vidare.
1.2 Syfte
Vårt syfte med denna rapport är att undersöka storytelling som marknadsförings
metod och på vilka olika sätt den kan användas och för att se vilka
fördelar/nackdelar det finns samt vad det gör med ett varumärkes identitet.
1.3 Metod
Till val av ämne valde vi storytelling för att ämnet som marknadsföringsmetod
kändes både intressant och relevant för ämnet vi läser.
För att hitta en vinkel på rapporten och för att verkligen se påverkan av
storytelling för varumärken ville vi se både de positiva och negativa delarna hos
begreppet.
På grund av att Storytelling i Sverige är ett ganska ungt fenomen finns det inte så
mycket lätt tillgänglig litteratur, och med tidsramen i tanken, använder vi oss av
föreläsningar inom marknadsföring och dess metoder, men använder oss även
av Emma Dennisdotter, Storytelling 2008. Samt Holger & Holmberg, Identitet
2002. Researchen har även gått ut på att hitta yrkesverksamma inom ämnet för
att ta reda på deras syn på storytelling. Internet är en annan källa.
Vi gjorde även en sammanställning av informationen för att få en hel hetsbild av
ämnet och få mer klarhet i de frågor vi ville få besvarade.
I analys delen tittade vi på om vi fått svar på de frågorna och reflektera över
informationsbasen.
2.0 Teori
2.1 Inledning
Här har vi tagit fram de teoretiska referensramar som ligger till grund för vårat
arbete. När källa inte anges hänvisar vi till föreläsningar med Rytting ( 2009/11)
2.2 Varumärke
Varumärke är ett namn, en symbol eller ett tecken som används för att
identifiera ett företag, produkter eller tjänster. Varumärke är en typ av
immateriell egendom. I det stora handlar det om att skapa synlighet och
igenkännande i en värld bestående av hundratusentals andra varumärken.
Varumärket kan ses som en garanti för den enskilde konsumenten, kanske inte
nödvändigtvis att produkten/tjänsten behöver hålla hög kvalitet men den ska
hålla jämn kvalitet. Det är därför viktigt att hålla en jämn kvalitetsnivå då det
grundar sig i behovstillfredsställelse, något som förutsätter att konsumentens
förväntningar alltid infrias. Angeläget då att inte lova mer än man kan hålla, då
detta riskerar att urholka värdet av varumärket. ( Holger & Holmgren, Identitet
2002 )
Varumärket som informationsbärare
. Som en del av varumärkets identifierande
och individualiserande förmåga kan konsumenten erhålla information om
märkets pris, kvalitet och funktion. Varumärket kan därför ses som en
referenspunkt för konsumenten och underlättar för denne att jämföra olika
produkter med varandra och att utvärdera vilken av produkterna som är ”bästa
köp”. Detta hjälper konsumenten att orientera sig bland varumärken i något som
kan kallas the brandscape.
( Björklund, Reklamen i svensk marknad, 1967 )
Boken Brand. New listar de de 20 starkaste varumärkena i världen. Toppar
listan gör Coca-Cola som värderas till 142 miljarder dollar varav drygt hälften
(84 miljarder) tillskrivs varumärket, på andra plats finns Microsoft där
varumärket är värt 57 miljarder som motsvarar ca 20% av företagsvärdet (272
miljarder). Då enligt Rolf Jensens Citat:
Ju bättre berättelse ju högre pris kan man med andra ord säga att Coca-Cola är skickligare på att berätta.
2.3 Identitet och Image
När man talar om varumärken så är identitet och image två viktiga begrepp.
Identitet kan bäst beskrivas som de signaler företaget sänder ut och image är
den uppfattning som kunden har om företaget. Viktigt för ett företag är att bygga
upp en klar och påtaglig varumärkesidentitet som enligt Rytting(2009/11) kan
göras med hjälp av Kapferers identitetsprisma som består av sex olika delar.
Fysiska delen:
som Kapferer förklarar varumärket som en blomma där den fysiska delen är stammen. Vad vi tolkar det är att det behövs någon specifik produkt eller tjänst som kännetecknar ett varumärke, Kapferer tar upp Coca-Cola som har sin karaktäristiska flaska som kännetecknar just det varumärket.
Personlighet:
Det är viktigt för ett varumärke att skaffa sig en personlighet. (ltu- uppsats, kapferer) Det kan göras genom att ge företaget en talesman, till exempel en känd person. Detta kan man också se i ett av de sju propagandaverktygen (Severin & Tankard 2001) Testimonial, där man skaffar sig en känd talesman för att tala för din sak. Det ser vi som att konsumenten kan känna sig likställd med den personen om den använder sig av just det varumärket. Vilket bygger på företagets image.
Kultur:
Beroende på vilket land eller vilken del av ett land ett företag eller varumärke härstammar ifrån så har dom en viss kultur. Kulturen kan tillhöra endast varumärket i sig eller företaget som äger varumärket. (LTU uppsats- kapferer) . Ett exempel är Volvo som står för trygghet och säkerhet.
Relation:
Det är den typ av relation varumärket har till sina kunder. Känner sig kunden nära till varumärket eller är det något stort och ouppnåeligt som befinner sig långt borta. För företag som handlar med tjänster som är immateriella så är relationen ännu viktigare. (LTU uppsats- Kapferer, 2004)
Reflektion:
Handlar om varumärkets användare och om att ett varumärke kan bli förknippat med en viss typ av kund. Reflektionen av kunden ska inte blandas ihop med målgruppen, då målgruppen är de potentiella kunderna. Reflektionen beskriver inte målgruppen utan reflekterar över vad målgruppen vill bli förknippad med vid brukandet av varumärket.
Självbild:
Självbilden handlar om vad kunden har för inre bild och vad det får för känsla när de brukar varumärket.
2.4 Positionering och Differentiering
För att kunna positionera sig på första plats i konsumeters medvetande krävs att man differentierar sig från sina konkurrenter. Differentiering handlar om att särskilja sig från sina konkurrenter. Om ett företag skall kunna överleva måste det ha ett unikt kunderbjudande. Det är det främsta och viktigaste konkurrenshöjande medlet som kan ges till ett företag (Dennisdotter 2008).
Några positionerings strategier kan enligt Rytting (2009/11) vara, pris, kvalitet,
tillgänglighet, upplevelser och enligt Dennisdotter (2008) corporate storytelling.
Här är en word of mouth effekt självklart intressant.
2.5 Word of mouth
Word of mouth är en effekt företag hoppas skapa utifrån sin marknadsföring
(Dennisdotter 2008). Konsumenter för berättelser om företaget eller varumärket
till bekanta nära och kära som annars inte skulle tagit del av dem. Att få igång en
word of mouth process bland sina kunder är mycket önskvärt då, word of mouth
har hög trovärdighet hos den potentiella kunden (Rytting 2009/11). Självklart är
det nöjda kunder man vill ska yttra sig i annat fall kan det vara förödande. Det
finns risker då missnöjda kunder tar till ordet. Det omdöme som då sprids kring
varumärket och företget blir direkt negativt (Dennisdotter 2008). Positiv och
negativ word of mouth tycks spridas i samma takt enligt Deniisdotter 2008.
2.6 Corporate Storytelling
Corporate Storytelling förklaras som internt eller externt berättande inom företag eller organisation som syftar till att förmedla ett budskap. Att bädda in företags och organisationers värderingar och visioner i historier för att pedagogiskt medla dem vidare till anställda eller potentiella kunder. Skillnaden från just vanlig storytelling är att det används med ett klart syfte av organisationer eller företag för ett visst ändamål.
Användning av corporate storytelling.
När ett företag bestämmer sig för att använda sig av corporate storytelling för internt bruk är det viktigt att ha i baktanken att det ofta redan finns värderingar och historier som florerar invärtes. Det kan vara mycket givande att ta vara på dessa. Men det kan innebära risker om den story man väljer strider mot strider mot de redan rådande värderingarna (Dennisdotter 2008). Det gäller således att bli medveten om vad för värderingar och historier som redan existerar.
2.7 Patrick Lencionis värderingskategorier.
Patrick Lencionis värderings kategorier fungerar som ett verktyg då man behöver definiera värderingar som man vill delge i sin story eller snappa upp dem som redan finns. Nedanstående hänvisas till Dennisdotter 2008.
Kärnvärderingar kallas de värderingar som är grunden i företaget, själen eller hjärtat. Dessa värderingar kan man inte kompromissa med. Man kan mycket väl finna dem i företagets affärsidé eller hos företagets grundare.
Eftersträvandsvärda värderingar.
Värderingar som företaget skulle vilja beblanda sig med men som de inte riktigt når upp till i dagsläget. Till exempel att vara ledande på marknaden eller vara innovativa. Viktigt är att skilja dessa från kärnvärderingarna. Dessa värderingar är bra som grund för företagets vision.
Politiskt korrekta värderingar.
Kundnöjdhet är en värdering som alla företag naturligt strävar efter, detta är ett bra exempel på en politiskt korrekt värdering. Värderingar som är självklara, men som ändå inte bör glömmas och är bra att ha uttalade. Dessa är dock inte lämpliga som grund då man vill differentiera sig.
Oavsiktliga värderingar
kallas de värderingar som formats i företaget utan ledningens direkta inblandning. Dessa värderingar skall man vara lyhörd för så att man undviker värderingskrockar. Ett exempel på en oavsiktlig värdering skulle kunna vara en machokultur på fabriksgolvet.
3.0 Empiri
3.1 Fallstudier
Vi har gjort en fallstudie på två olika företag och hur de använder sig av storytelling, samt även inom vilka olika områden de används inom dessa företag. Galvin Green
är ett klädmärke med inriktning på golf. De använde sig av storytelling för att sticka ut från konkurrenter och komma in hos återförsäljare, B2B. Deras historia kan sammanfattas såhär:
William Allister Galvin Green, född 1861, var major i Irlands arme. Han var
stationerad vid Rossan Point, Sligo Bay, nordvästra Irland, i slutet av 1800-talet.
Galvin sågs av sin omgivning som ett excentriskt original. Medans andra golfade i
sina uniformer vid Rossan Point hade Galvin löst sittande kläder för att inte
begränsas i sitt golfspelande. Han såg dessutom till att skapa kläder som stod emot
alla väderlag, inget tilläts hindra honom att praktisera sina intressen. Vi vet
egentligen väldigt lite om Galvins liv i övrigt och huruvida skicklig han var i sitt
golfutövande, men det finns säkert än idag folk från trakterna kring Rossan Point
som minns och kan berätta historier om denna märkliga man och om hans påhitt
för att utveckla kläder för idrottsutövning. Det finns inga bevarade fotografier på
Galvin, men man kan se hans golfbag på ett lokalt museum. (Dennisdotter, 2008)
När märket Galvin Green skulle lanseras ville man undvika klyschor, det ansågs
finnas alldeles för många klädmärken som tryckte på kvalitet och funktionsduglighet. Jim Gustavsson och Anita Nikitin som då arbetade på Smålands reklambyrå ville använda sig av en intressegivande historia. Under reseacharbetet fann man en man vid namn William Allister Galvin Green som under slutet av 1800-talet levt på Irland. Det enda man visste om honom var att han var major i Irlands arme och att han varit stationerad vid Rossan Point.
Resten av historien är fabricerad för att passa varumärket och för att lyfta fram
företagets kärnvärden som är ”we never compromise”. De skapade helt enkelt en
fiktiv person som stod för en personlighet och värden som även företaget stod
för.
Storyn om Galvin Green riktades i första hand till företagets intressenter, alltså
återförsäljare och agenter, alltså B2B,och de ansågs räcka med traditionell
produktorienterad marknadsföring för att komma åt vanliga konsumenter. För att särskilja sig ifrån övriga konkurrenter och komma in hos återförsäljare krävdes något mer, därav denna historia.
IKEA
Det andra företaget vi studerat är IKEA. Deras storytelling var ursprungligen tänkt som intern, så vitt vi vet.
Det finns många historier om IKEAs grundare, något som ska säga en del om organisationen som helhet. Att en av världens rikaste människor, Ingvar Kamprad, t.ex. skulle köra en volvo 240 och alltid åka lågprisflyg låter ganska otroligt. Kamprad, men därav också IKEA som organisation, står för den småländska enkelheten och sparsamheten. Inom företaget finns skämt som ”Vad är en Kampradbakelse? –En skorpa.” Detta säger en del om de värderingar och det tänkt som genomsyrar IKEA.
Vad ligger då till grund för historierna, och vår uppfattning, om IKEA? När IKEA
expanderade internationellt på 80-talet var det till exempel viktigt att hålla företagsandan vid liv och därför startades den enorma utbildningen ”The Ikea Way”. Anställda fick gå på kurs och lära sig om möbeltillverkarens värderingar med fokus på det småländska arvet. IKEA inte var vilket kapitalistiskt företag som helst utan hade sociala och demokratiska ambitioner. I denna internutbildning använde man sig av ”skapelseberättelsen” som Leon Nordin på reklambyrån Brindfors skrivit just för detta ändamål. Nordin skriver bl.a. i slutet av historien att ”Han (Kamprad) hade skapat sig en marknad bland människor som egentligen inte haft råd att köpa förut.” Att på det här sättet länka ihop förtaget och dess grundare med social omsorg gjorde helt plötsligt IKEA folkligt och gick helt i linje med vad svenskar såg som typiskt svensk; solidaritet.
IKEAs historia vänder som sagt till medarbetare inom koncernen, dvs intern storytelling. Att de mest intressanta historierna sedan läckt ut till allmänheten har även stärkt företagets image, men enligt egen utsago var detta aldrig poängen anser vi.
3.2 Intervju
Vi gjorde en intervju med Matts Heijbel, antropolog/entnolog och journalist, som
driver sajten storytellers.se. Intervjun följer nedan.
Vad finns det för fördelar med storytelling?
Corporate Storytelling eller storytelling in and about organisations synliggör
kulturkapitalet och gör det möjligt att sätta berättelserna i arbete för att nå
framgång i rekrytering, ledarskap och marknadsföring.
Vad finns det för nackdelar?
Nackdelen uppstår om du ljuger och sprider falska berättelser. gör du det på
riktigt och professionellt ser jag inga nackdelar med storytelling.
Behöver storytelling vara sann?
Ja, Corporate Storytelling ska åtminstone upplevas som sann och/eller verklig.
Inga sagor eller påhittade scenarier alltså. Ica-stig är inte storytelling i denna
mening. Det är reklamsagor. Inte bättre inte sämre bara annorlunda.
Vilka tjänster eller produkter är mest lämpliga för storytelling?
Alla tjänster och varor kan ges mervärden med hjälp av storytelling. Möjligen kan man säga att ju mer lika konkurrenterna de är desto större betydelse för berättelsen.
Finns det några olämpliga?
Nej.
Är det möjligt att det blir inflation på historier och storytelling tappar sitt
marknadsföringsvärde?
Det tror jag inte så länge man talar sanning och förpackar berättelserna vettigt rent dramaturgiskt. På den sociala webben kan storytelling ha mycket stor betydelse i varumärkesbyggandet.
Ser du några sådana scenarion? Några framtidsvisioner?
Min framtidsvision är att vi är bara i början. Om några år kommer fler att hålla på
om tio år tar alla företag och organisationer ställning till hur de sak använda sina
berättelser. Det kommer förmodligen att finnas ansvariga för storytellingen i företaget.
Word of mouse
Uttrycket Word of Mouse leker förstås med det äldre uttrycket Word of Mouth
och syftar till att ett budskap kan sprida sig som en präriebrand med ett enda
musklick. Talesättet är ju att en nöjd kund berättar muntligt för fyra vänner om varan eller tjänsten. En missnöjd kanske till tio. Men en musklickare kan nå tusentals, kanske miljoner via Word of Mouse. Som storyteller och story-listener tänker jag förstås att Word of Mouse-klickaren viralt kan skicka ut din story - hoppas den är tillräckligt väl dramaturgiskt förpackad, flygfärdig och attraktiv. (Matts Heijbel, storytellers.se)
Intervju med Emma Dennisdotter, författare.
Måste Storytelling vara sann?
–Ja, I alla fall så måste själva kärnvärdet i historien vara sann, sen så klart kan
man överdriva och manipulera historien lite för att passa in i ändamålet.
Kan det bli inflation på storytelling så det tappar sitt värde?
- Nej, eftersom det är bara dom bästa historierna som överlever
4.0 ANALYS
4.1 Slutsatser
I vårat syfte sökte vi efter svar på vilka fördelar/nackdelar storytelling medför.
De nackdelar vi har sett uppkommer då man inte analyserat situationen
tillräckligt, då man inte tagit del av de värderingar som faktiskt redan existerar.
Eller då man svävar iväg alldeles för långt ifrån sanningen och om detta
uppdagas så kan företagets varumärke skadas. I båda fallen använder man
storytelling på ett olämpligt sätt enligt, således är det inte storytellingen i sig
som skall klandras.
Alla de parter vi har diskuterat med pointerar ständigt vikten av att inte ljuga.
Överdrifter är en annan sak. Trots detta existerar det uppdiktade historier som
företag har haft vinning av till exempel Galvin Greens. Så vi skulle vilja säga att
det är möjligt att använda sig av total fiktion så länge själva kärnvärdet man vill
förmedla är troligt. Vi menar också att man skulle kunna se det så här: Det
ekonomiska kapital en totalt uppdiktad och fiktiv historia inbringar till företaget
kanske ibland är större än det som går förlorat när sanningen uppdagas. I så fall
kanske det kunde gjorts bättre med en sanningsenlig berättelse, kanske inte,
men vinsten blir hur som helst ett faktum.
Vad man också bör lägga på minnet är att historier är dynamiska. Precis som i en
viskningslek omformas de med tiden när de kommuniceras. Därför är det väldigt
viktigt att kärnvärden och historien är så pass tydlig att själva grund poängen
sitter kvar oavsett hur mycket man vrider och vänder på historian.
De positiva delarna anser vi är stora med storytelling. Det kan bidra att internt
skapa en gemensam grund för värderingar inom företag och organisationer. En
bra berättelse bidrar till word of mouth effekten som är ovärderlig för ett företag
då det är gratis arbetande budbärare som för ditt budskap vidare. Skapar
förtroende mellan kund och företag och ett bra sätt att differentiera sig på
marknaden.
De vi har talat med är samtliga positiva till begreppet storytelling. De enda
negativa rösterna vi har funnit är i en artikel från Svenska dagbladet då
Redaktionssekreteraren på ooTAL för ett kanske långsökt men ändå relevant
resonemang. Slutsatsen är att om marknadsföringsgreppet storytelling inte
hanteras varsamt kan historieberättande i första hand komma att förknippas
med varumärken och historieberättande som kommunikations medel för den
vanliga människan hamna i skymundan (Svd 2008/07/28).
Om Andreas Åberg skulle ha rätt så ser vi det snarare som ett problem för samhället än för det enskilda företaget som vill använda sig av storytelling. Vi tror att intresset för skrönor verkar vara starkare än verkligheten, vilket också stärker företagets image. När det väl kommer till kritan är sanningen den att vi sällan bryr oss om sanningshalten, så länge kärnan i historien stämmer överens med vår bild av företaget.
5. Referenser
Internet:
Svd: www.svd.se/kulturnoje/understrecket/artikel_1772241.svd
Svd: www.svd.se/kulturnoje/understrecket/artikel_2563577.svd
Svd: www.svd.se/kulturnoje/understrecket/artikel_1496085.svd
LTU: http://epubl.luth.se/1402-1773/2006/149/LTU-CUPP-06149-SE.pdf
Matts Heijbel www.storytellers.se
Föreläsning:
Leif Rytting 2009/11
Böcker:
Storytelling, Emma Dennisdotter, Emma Axenbrandt, Liber 2008
Identitet, Lena Holger, Ingalill Holmberg, Raster förlag 2002
Communication theories, Severin & Tankard, Addison Wesly Longman 2001
Posted by Matts at 11:28 FM | Comments (0)
december 2, 2009
Så bygger du upplevelse
Låt oss säga att du talar till en grupp och att du vill ge lyssnarna en upplevelse som inte bara är ett enkelt röstljud utan som involverar andra sinnen när orden väljs.
Lukt, ljud, syn, smak och känsel brukar man kalla de fem sinnena. Du behöver som berättare inte ha doften med dig in i rummet i en burk eller skål men du kan tala om den. Du kan också beskriva ett ljud som du upplevt och smaken av det du någon gång, liksom de andra i rummet, har ätit. Har du rört vid något eller någon så kan du beskriva känslan på ett sätt som du tror lyssnarna tar till sig.
Själv brukar jag ibland till och med (varsamt) snudda vid det så kallade sjätte sinnet för att...
...ladda in en extra känsla till berättelsen jag försöker sprida.
Det snöar alltså inte bara utan snön slår mot din varma panna och små droppar av smält snö rinner ned mot ögonbrynen medan du känner en svag doft av bränd björkved från skorstenen...etc
eller
Du sträcker på stortårna eftersom du fryser i dina alldeles för kalla skor.
eller
Du sitter på parksoffan och hör det tunga sjungande ljudet av tåget som passerar någon kilometer bort.
eller
Kassörskans snabba fingrar dansar välbekant över kassans knappsats likt pianistens lek över tangenterna.
eller
Telefonen bryter rummets tystnad och du sträcker tveksamt handen mot luren...
Posted by Matts at 11:19 FM | Comments (0)
december 1, 2009
Hos kvinnliga företagare
I dag har jag träffat kvinnliga företagare på Orbaden Konferens och Spa nära Bollnäs i Hälsingland. Jag talade om berättelsens betydelse i bilden av företagens tjänster / varor och i speglandet av värderingarna. Redan vid en mindre workshop, som i dag, kom de första små händelsebaserade berättelserna fram från deltagarna. Trots att berättelserna finns och ligger så nära är det sällan att de letar sig in på t ex på företagarnas annars ofta välmatade hemsidor, vilket är synd. Innan mig föreläste Exportrådets Bengt Högberg.
Posted by Matts at 11:23 EM | Comments (0)